Vindskydd till hästarna

Vindskyddet halvvägs. Sett från sydväst.

Det är många saker vi har känt att vi varit tvungna till att göra innan vi kan uppnå någon form av hygiennivå på gården. Alltså det läget när man mest gör saker för att man vill eller finner det rogivande istället för som vi gör nu, måste. Vindskydd till hästarna har varit en sån sak som känts som ett 'måste' då det gamla stallet är tveksamt till om det är bra ur något hästperspektiv. Jag gillar att ha hästarna på lösdrift då det känns som det mest naturliga för hästen. Om detta skulle jag kunna skriva en hel bok men just här nöjer jag mig med att stanna där. Dock finns det ju som alltid regler att följa. Och för den som försöker att få ihop dom regler som finns gällande djurhållning med byggnadsvård lär näst intill bli gråhårig i förtid. Nåväl, kanske är det inte hela världen då just vindskydd för djur faktiskt mig veterligen inte funnits förrän på sentiden i takt med att nya lagar och regler kommer till. Förr hade man ju hästen som ett arbetsredskap och den stod inne, ofta i spilta (uppbunden) under vintern och gick ute på bete under sommarhalvåret. Då behövdes inga vindskydd. Vi har i alla fall försökt att göra ett så genuint bygge som möjligt och så nära något som påminner om något äldre ursprungligen utan att det kostar skjortan. Vi hade eget timmer från Solbjärge som Fredrik fällt och tillsammans med en god vän sågat själva. Väggarna bygger vi i råspont gotländskt kärnvirke och när vi är klara kommer den som inte är så påläst kunna hitta någon form av bulhuskänsla (men som sagt, långt ifrån ett bulhus). Att göra avkall på byggnadsteknik är verkligen inget som ligger för mig, men här har det fått bli viktigare att bygga det genuint, funktionellt och praktiskt snarare än att det absolut måste vara enligt gammal tradition när det ändå inte finns någon bestämd förlaga. Man gjorde ju helt enkelt inte vindskydd förr i tiden!




Lösdriften från norr. Det blir två öppningar i vardera ände för att främja
en flyktväg och därmed skapa en tryggare mer lockande miljö för hästarna.

Måtten och funktionen är viktiga. För den storlek på hästar som vi har, islandshästar, gäller i skrivande stund att hallens storlek skall vara för varje häst 80% av storleken för kraven på en enhästbox. I praktiken blir det 6 kvm per häst (som är kravet för enhästbox) gånger 0.8 (vilket är kravet på ligghall utan utfodringsanordning, som då blir 4,8 kvm per häst. Detta blir då den minsta kvadratmeterytan varje häst måste ha tillgång till. Jag vill gärna ha möjlighet att ha sex hästar, vilket då ger 4,8*6= 28,8. Höjden skall vara 1,5 gånger mankhöjden. Våra är 1,35, vilket då blir ett minikrav på 203cm.
Enligt dessa krav har vi byggt i måtten 4,25*7m samt lägsta takhöjd 220cm (högsta 320cm). Detta uppfyller minikrav till SEX hästar, fast för närvarande har vi alltså bara hälften så många. För dom som vill läsa mer om exakt vad som gäller finns det mer att läsa på jordbruksverkets hemsida.

Inne i lösdriften bottnar vi med grus, därefter kommer läggas ett ordentligt
lager naturtorv för att därefter toppströas med kutterspån eller halm.
På detta vis blir också spillning utmärkt gödningsmedel till köksträdgården!

Taket vi lägger är ett faltak som skall tjärsmöras för att hålla tätt. Det byggs egentligen i två lager och kallas underfalor och överfalor. Varje fala har två längsgående spår för vattenavrinning. Överfalan skall precis täcka underfalans hyvlade spår. Viktigt är också att överfalan spikas/skruvas i bärläkten och inte i underfalan. Faltak har mycket gammal traditon, speciellt på Gotland och bidrar till mycket karaktäristisk känsla när det sedan tjäras. Tjäras skall det göras för att hålla tätt, och detta skall i söderläge göras minst vart 5:e år medan i norrlägen kan man räkna med att vart tjugonde år räcker. Vi beställde vårt tak från Österby Brädgård till ett helt överkomligt pris. På Österbys hemsida finns också en utförligare läggningsanvisning av faltak. Regelstommen är i basen byggd på 5*5".




Faltak är tak i trä med spår för vattenavrinning både på under- och överfalan.
Allt tjäras i söderläge ungefär vart 5:e år. I norrläge räcker vart 20:e år.
Här har vi valt bort undertaket då vi vill ha fri ventilation.

Vindskyddet bör också vara utformat så att det skyddar mot väder och vind i alla väderstreck. Dessutom, eftersom hästar i grunden är flyktdjur kommer de naturligt vilja ha en flyktväg för att känna sig trygga. Detta beror på hur väl etablerad flocken är, men skulle det komma en ny häst in kan det garanteras att den inte kommer varken vilja eller faktiskt gå in om det inte finns två ingångar. På vårt blir det två in- och utgångar mot norr, den sidan där det är som högst.







Mina tre gamla damer, 21, 25 och 26 år gamla!