Linisolering - till vilken nytta? För att det är självklart!

Har du hört talas om linisolering? Några av er kanske, men inte så många skulle jag gissa. Jag har själv, trots att jag tycks vara engagerad i mycket och gilla ekologist, inte riktigt orkat läsa på om varför. - förrän nu när vi skall bygga. Jisses - nu är det för mig obegripligt (nåja, jag fattar ju att det är enkelt) att man överhuvudtaget ens tänker tanken att isolera hus med glasfiberull eller än värre, cellplast (som vi tyvärr la i grunden, hade jag vetat detta hade jag lagt exempelvis cellglas istället).

Följande går att läsa på ekobyggportalen.se gällande mineralull och cellplast (finns information om fler material)

"Mineralull/Glasull förbrukar extremt mycket energi vid framställningen eftersom sten smälts under mycket hög temperatur. Sveriges energiförbrukning för framställning av mineralull uppgår till hisnande siffror. För att kunna göra en riktig bedömning av den energisparvinst en isolering kan ge — då måste också energiåtgången vid framställningen räknas med.
Ingen kalkyl kan bara grunda sig på plustalen medan minustalen inte räknas med. Balansräkningsresultatet blir då ofta förvånansvärt negativt. Enligt vissa beräkningar skulle en svensk kärnkraftreaktor kunna stängas om man lade ner den svenska produktionen av mineralull.
Produkten avger dessutom hälsoskadliga fibrer. Det leder till en mycket dålig arbetsmiljö för de som ska utföra isoleringen. Lösullsisolering är värst. Isoleringen tros vara en betydande orsak till att byggnadsarbetare drabbas av sjukdomen kol.
Dåligt inkapslade fibrer kan även komma ut i rumsluften och verka irriterande på luftvägar och ögon för de boende. Värst är det när isoleringen inte är inplastad alls till exempel i undertaksplattor eller som drev runt dörrar och fönster. När vinden drar genom isoleringen lösgörs fibrer som sprids i inomhusluften. Vid brand avges fenol och mineralullen innehåller också farliga isocyanater."

"Cellplast (polystyrol) framställs i likhet mineralullen i en mycket energikrävande process. Det innehåller styrol och giftiga flamskyddsmedel. Styrol misstänks skada arvmassan och är dessutom ett starkt nervgift. Därför måste polystyrol lagras minst i två månader efter framställning innan det får säljas. Under hela sin livstid avger de pentan som bidrar till sommarsmog. Cellglas är ett bra alternativ vid grundisolering."

Utbygget sett inifrån. Här är gamla dörren utflyttad och väggarna har börjat isoleras med linull.

Så i väggar och tak har vi valt att beställa linisolering. Doftar gott (som nyskördat ängshö ungefär) och kliar inte. Dessutom avger det inga giftiga beståndsdelar och micropartiklar. Känns bra att vi skyddar barnen från det!

Det som är speciellt utöver miljö- och hälsoaspekten är att den måste sågas med vinkelslip då den består av långa naturfibrer som är svåra att få av. Går att riva den för hand om man skulle vilja men inte skära. Det går heller inte (eller är åtminstone svårt) att göra några eftergenomföringar, så alla hål, för el tex måste göras först eller isoleras runt snarare. Sen är priset en annan sak, vi betalade ungefär tre gånger så mycket som vanlig isolering - men det är det absolut värt om man tänker på vilka hälsovinster man får!

Råsponten anländer

När vi började riva väggar inne i utbyggnaden från 80-talet var det för att få bort all gips och glasfiberisolering och istället bygga upp med linull samt bräda in väggarna. För säg, vem har det inte retat till vansinne att så fort man vill hänga upp en tavla eller fästa en krok i en gipsvägg alltid behövt använda sig av dessa nya påfund 'plugg'?! Och tänk bara, när just det hålet inte behöver användas längre, hur stort är det inte då, när pluggen sitter där! Skall bli skönt att få bräda in väggarna helt enkelt!

Vi har beställt tre paket råspont direkt från Gotlandsflis. Idag kom de hem - och de var av riktigt god kvalité vilket givetvis gjorde både oss och snickarna glada. Betalade en god peng under priset i bygghandeln men kostade på oss hemkörning med lastbil (som det givetvis var värt). Ändå hamnade vi under det 'vanliga' priset.
Gotlandsvirke av senvuxen kvalité, hemkört och dessutom till ett betydligt lägre pris än om vi skulle ha hämtat på bygghandeln. Bättre kan det knappast bli!

Benjamin tittade häpnandsväckande på när kranbilen lastade av paketen.

Halva familjen på taket!

Nu börjar det hända saker i Salthamn. Taket tar form och pappen har fått hål för fönster och dörrar. Benjamin och pappa kunde inte hålla sig ifrån att klättra upp och se hur allt såg ut lite högre uppifrån (eller så var det för pirret i magen). Nicola och jag stannade nere på trygga fasta marken.

Panelen har också så smått kommit upp. Nicklas och Mattias utbytte menande blickar när jag sa att ytterpanelen skulle sättas med 3" klippspik. Panelen är för övrigt specialbeställd hyvlad av olika anledningar. Maskinhyvlade paneler blev vanligt i början på 1900-talet och det var också då som de gick ifrån att bara måla snickerier med linoljefärg till att måla hela fasader med det. I och med detta spar man också pengar genom att ha den hyvlad då färgåtgången blir betydligt mindre. Går man till en fackhandel idag och frågar så säger de att ytterpanel måste vara sågad för att färgen inte fäster och för att förhindra röta - men detta är helt och hållet ett spår anpassat efter dagens dåliga färg som helt enkelt inte fäster på hyvlad panel. Avråder starkt från alla typer av alkydoljefärg. Den ser kanske fin ut till att börja med men bara efter något år har du direkt underhåll igen och missar du det får man göra om allt igen. Dessutom är det oekonomiskt då den inte är lika dryg som linoljefärgen och måste målas oftare.

Sen var det ju det här med luftspalt... På gamla hus förekommer ingen luftspalt - så varför måste vi ha det idag? Förr byggde man en regelstomme i trä, isolerade med vad man hade och satte sedan en brädvägg för att därefter direkt sätta ytterpanel på denna. Brädväggen är alltså ersatt av dagens luftspalt. Det i sin tur är också ett spår i den täta färgens framfart. Har man tät färg måste den fukt som finns i virket ta vägen någonstans ut, och då får det bli bakvägen av panelen istället för att ha en färg som andas rakt ut. Målar man med linoljefärg tillåter det alltså att sättas panel utan luftspalt. Dock kanske man kan tänka lite vidare på hur det ser ut innanför. I vårt fall har vi faktiskt ett badrum (som ju inte förekom förr och definitivt inte användes på samma sätt som det görs idag). Vi har då valt att sätta tätskikt i badrummet just för att det kommer användas så flitigt och det är föga sannolikt att väggarna hinner torka ur innan nästa är igång. Därmed kanske vi ändå blir tvungna att ha en liten luftspalt. För att inte inverka på vattbrädan längst ner sätter vi en minimal spalt och släpper den i ovankant istället för underkant som är brukligt idag.

Här står min mamma Maritha med både Benjamin och Nicola i det som kommer bli ena storfönstret i badrummet. Jättespännande nu när det börjar hända saker!

Nu börjar den hyvlade specialbeställda panelen från Österby brädgård komma upp. Notera vattbrädan längst ner som är lite tjockare. Denna kommer målas i avvikande färg för att ge ett avslut. Detta hade man förr men idag hänger 'panelen löst' på grund av att luftspalten måste släppas någonstans. Förstör intrycket helt på huset om man missar just denna!

Vindpapp och tak. Fredrik och Benjamin kan inte hålla sig från att krypa upp och se på världen lite mer ovanifrån... Kanske vill Fredrik ge Benjamin lite mer perspektiv?!

Takstolar och sparrar...

När snickarna har haft semester har jag farit runt och gjort massa annat. I vanan att inte behöva prata varje dag och hela tiden försöka ligga steget före i tankarna när det gäller bygget missade jag naturligtvis att innan vi åkte till fastlandet lämna en ritning till Nicklas och Mattias över de arbetade sparrarna. Detta fick ett resultat att jag fick rita på båten och skicka hem till mamma som sen fick vidarebefordra skissen. Nervöst att inte finnas på plats och diskutera - men Mattias och Nicklas är duktiga så egentligen har jag absolut inget att oroa mig för. De är för övrigt fantastiska, jag har skickat mms på inspirationsbilder under deras semester till Mattias och bestämt hur jag vill att taket skall komma att se ut. Vilka kan man göra så med!? Mattias var dessutom snäll och mms:ade tillbaka när takstolarna och de arbetade sparrana var uppe så att jag skulle känna mig lite lugnare,

När vi kom hem såg det ut så här! De gjorde mig inte besviken den här gången heller...

Arbetade sparrar - vackert 1920-tal

Takstommen!

Samlar inspiration till taket...

Hur takets konstruktion skall se ut har jag funderat länge på. Dessutom tittar man så där överintresserad överallt när man åker bil. Undrar vad människor skall tro när man vänder sig om överallt. Men jag tror att det är bra, det är när man tittar och utvärderar som man lär sig att förstå. Jag hade nästan bestämt mig för hur taket skulle se ut, tills då vi åkte på lillsemester till Fredriks föräldrar och gick till sjön. Helt plötsligt föll det på plats - nästan grannhuset till deras är ett riktigt 20-talshus och just den tillbyggnadens lösning för taket ser jag kommer bli perfekt. Ibland faller inte äpplet långt från päronträdet...

Taket på utbygget sett från huvudhusets sida.

Utbygget sett från framsidan. Storleken på utbygget blir ungefär den samma som i vårt fall - fast vi kommer ha liggande panel på fasaden...