Köksträdgården tar form - i god tid för vårbruket!

Gångarna i köksträdgården grävs för hand.

Platsen vi valt för köksträdgården är om somrarna väldigt varm och skyddad från alla väderstreck. Dock är jorden rätt sandig med inslag av sten, så vi valde att köpa två lass jord och fräste ihop med befintlig sandjord. I höstas frästes dessutom ner massa gröngödsling.

Eftersom vintern varit skonsam finns ingen tjäle i marken som sätter stopp för vårbruk. Detta gör att vi kan hinna komma i ordning med gångar och bäddar i god tid för sådd.

Innan vi började gräva har jag noga ritat upp hur jag vill ha vår köksträdgård. Jag vill uppnå både praktisk odling, goda skördar och ett estetiskt tilltalande formspråk. Genom att först fräsa jorden, därefter fylla på med ytterligare mer jord samt gräva ur och markera gångar runt omkring får jag djupsängar att odla i. Detta ger djup lucker och varm jord. Det råder lite delade meningar om det är bra att odla upphöjt eller inte. Jag har goda erfarenheter så jag önskar det gärna igen. Bädden blir varmare, vilket är bra för värmekrävande växter, växtzonen flyttas en eller ett par zoner neråt (fast vi har ju redan zon 1) och ofta reder sig jorden ett par veckor tidigare på våren vilket gör att säsongen utökas. Detta är särskilt bra för växter som kräver lång odlingssäsong för att utvecklas.



Halva köksträdgården grävd, krattad och formsatt. Återstår gör förutom
resterande halva också att gödsla, täcka, så och plantera.

Vår köksträdgård mäter 10*20 meter och kommer ha en rundel i mitten, fyra ingångar (ett i varje väderstreck), kantbäddar och mittbäddar. De sista kommer i sin tur ha gångar i sig då det är nödvändigt för att nå alla grödor och ogräs. Dessa gångar blir bara markerade ovanpå för att leka med formen.

På nyårsafton var jag ute och grävde de första metrarna på gångarna eftersom vädret tillät. Jag kunde inte heller hålla mig från att så de första sakerna (som tål höstsådd). Detta går egentligen emot mina principer med att inte påbörja något förrän man är färdig. Men just när det gäller att odla springer tiden liksom ifrån en. Missar jag nu tar det kanske ett år till nästa, så jag chansade. Spenaten jag sådde har redan grott i slutet av februari. Frågan är om den klarar sig...



Första fröna, som såddes på nyårsafton har redan grott i slutet av februari.
Nu gäller det att hålla det från att frysa...

Inne är det bråda tider med sådd och förkultivering. De första fröna kommer i jorden i månadsskiftet jan/feb. Dessa är dock inte så många men nu kommer den stora omgången som skall sås i mars-april. Det blir väldigt många bebisplantor. För att slippa lite jobb med omskolning sår jag i små papperskrukor som jag tillverkar av vanligt tidningspapper och med hjälp av en krukmakare. Den vi använder går att göra tre olika storlekar på krukor med. De minsta använder vi till små fröer som smultron och basilika, mellanstorleken till de något större och de största till stora frön som tex bönor. Krukmakaren är väl investerade pengar med tanke på hur mycket man spar på småkrukor och såbrätten. Tycker man det är svårt att ställa tidningskrukor på eller i något kan jag tipsa om att matvarubutikerna brukar ha mängder av lösgodisaskar (fyrkantiga i plast) som man brukar kunna få gratis om man frågar. Krukmakaren hittar ni på astugards.se
Där hittar ni också snygga och praktiska handredskap från Joseph Bentley, i rostfritt stål och FSC-märkt trä.


Dom blir som man formar dom säger sambon...

Benjamin på Perla

Kanske är det sant. Jag tror i alla fall att det ligger rätt mycket sanning bakom det. Barn ser upp till vad vi vuxna tycker, tänker och gör. Så nog är det inte så konstigt att våra två barn älskar att så frön, gräva i jorden, baka, laga mat - och rida......

Benjamin älskade att sitta på hästryggen när han var liten. Sedan vi flyttade har det dock inte blivit något. Men, eftersom han vuxit en hel del och kanske kunde tänka sig att rida lite mer på 'riktigt' nu tänkte jag att jag skulle fråga om han var sugen. Givetvis fick jag ett snabbt 'JA!'. Och sagt och gjort gick vi ut och började första lektionen på riktigt om konsten att handskas med hästar. Varje dag sedan dess har det blivit lite mer och mer. Kanske har vi en liten 'biten' hästkille....

Nicola fick också prova att åka något varv - hon skrattade högt och ljudligt hela tiden!

Benjamin på Perla. Spänd inför dagens ridtur har man svårt att titta rakt i kameran..