Påskborden med rustik dukning

Mycket av känslan jag har haft i Solbjärge kommer jag att behöva återskapa på annat sätt i Salthamn. Jag gillar att kunna bjuda släkten på högtidliga kalas i gammaldags rustik miljö. Här har vi dukat upp påskbord, med kaffebord, buffébord och matbord dukat. Blommor, påskris, naturliga färger med inslag av en aning gult. Själv gillar jag vita blommor och kvistar. Skall det vara fjädrar vill jag gärna ha dom vita eller cremefärgade. På pardörren har jag hängt enkla kransar av kvistar som jag format till hjärtan. Dessa är dekorerade med en liten vit fjäder för att markera att det är påsk.

Över matbordet i matsalen har jag skapat en krans i björkris. Den är faktiskt fin att ha där året om, men särskilt till påsk ger den rätta naturkänslan. Påskriset står i en Höganäskruka och är rejält tilltaget. Här vill jag också passa på att säga att väggarna som så tydligt syns är kalkputsade grovt ger en verkligt rustik charm. De är målade med matt linoljefärg för att få en lyster lika kalk.

I påsktider är det också mycket ägg som står i fokus. Tänk på att köpa ekologiska ägg, dels för att de är godare och har en gulare gula, men framförallt att ekologiska hönor går fritt och har tillgång till utevistelse (dock bara tre månader om året om man skall kolla reglerna riktigt, men det är ändå bättre än att sitta i bur). Dessutom äter de ekologiskt foder så äggen blir inte någon kemikalieförädling. Bäst är naturligtvis att ha egna höns som strövar fritt jämt - men om man inte har det, försök då att markera mot industrin så mycket det går, att det är inte ok att hönsen skall sitta i trång bur hela sitt liv och matas med gödämnen...

Här dukar vi upp kaffe. I margarinlådan står frittalarior som välkomnar påsken. Blommorna kommer från en gäst men är inte bundna. I retrohönan ligger påskgodis. De små tavlorna på väggen till vänster har Benjamin målat i oljefärg. De föreställer Nalle Puh och en nyckelpiga. Bilderna på oss tycker jag är vackra, taget av en skicklig fotograf, Sara Norrehed.

Enkel dörrkrans i form av hjärta, format med små färska kvistar av sälg. En liten vit fjäder får markera att det är påsk. Hampsnöre som upphängning markerar det rustika.

Påskbuffébordet med många sorters hemmagjorda sillar, brulléer, pajer, bröd, knäckebröd, ost och ägg. Tulpanerna är vita för jag tycker det är det absolut vackraste. Blommor hör påskbordet till!

Här är matbordet i Solbjärge. I Salthamn kommer vi inte ha samma självklara matrum, så detta blir sista gången vi bjuder släkten på riktigt gammaldags gotländsk påskmiddag i rustik miljö.

Påskriset tycker jag skall vara ordentligt tilltaget. Här i 8l äkta Höganäskrus placerat på gjutgärnskaminen i matrummet. Det gula i bakgrunden är resterna av den gamla kakelugnen som stod där innan (som troligtvis föregående ägare tagit bort). Att sätta bara en färg med fjädrar i riset ger ett lugnare intryck än om man blandar alla regnbågens färger. Här har jag dock hängt i lite handgjorda små virkade kycklingar, just för att de är handgjorda och istället blir en fin detalj...

Gamla dörrar är väl vackert!

När jag tittar tillbaka på vad det var som gjorde att jag föll så pladask för Solbjärge så kommer jag alltid till samma svar. Känslan i de gamla dörrarna och fönsterna. Vetskapen att över de slitna trösklarna har många fötter trampat och genom dessa vilar också en historia, alldeles olik någon annan. Det går givetvis aldrig att ersätta original, men det går att skapa ungefär samma känsla. Det finns mycket gamla dörrar och fönster som vissa människor bara anser som gammalt skräp, tungt och opraktiskt. Tänk om folk i största allmänhet kunde ifrågasätta sin egen konsumtion och fråga sig varför man skall byta ut något gammalt gediget mot något nytt och (kanske praktiskt) men ack så onödigt. Vi skulle få en mycket mindre miljöpåverkan om vi istället bara lärde oss att vårda det vi har. Jag har till bygget i Salthamn hittat ett gäng gamla dörrar. Vilken lycka! Dessa kommer att i hög grad bidraga till den genuina känslan interiört. Jag kommer att ta bort all färg och kanske låta de vara obehandlade, kanske måla med linoljefärg. Beror på hur de ser ut när jag börjar skrapa. Två dörrar är med äkta speglar och klassisk sekelskiftesstil och en dörr är nyare och omkring 30-tal som saknar äkta spegel. Dessa tre är med tjocka karmar och två har även slitna trösklar kvar. Tre stycken fick jag tag i utan karm och som är smalare. Dessa skall bli till skjutdörrar och en platsbyggd städskrubb.

Den ena dörren med äkta speglar. Här syns tydligt att man någon gång på 30-40-talet spikat på masonit när det blev modernt med släta ytor. Här står också speedheatern igång och skall underlätta arbetet.

Mycket känsla i köket!

Idag har vi haft ytterligare en härlig dag i köket, Benjamin och jag. Lilla skrutten skall nog bli bagare eller kock när han blir stor för en av de bästa sakerna han vet är att få vara med och röra i kastruller och bunkar och hjälpa mamma att baka.

Jag älskar känslan av att få arbeta med härliga material. Till alla jäsbak hemma använder jag mig av den gamla kära emaljerade Kockums-bunken jag fick av mormor när jag fyllde tjugofem. Det var för övrigt en av de bästa födelsedagspresenterna jag fått, en gammal sliten bunke med alla behövande ingredienser till ett bullbak - vackert inslaget med ett härligt snöre och ett recept. Kärlek!
När degen jäser brukar jag ha två dukar, en i härlig bomull, vit med röda ränder som är ärvd från Fredriks mormor (också kärlek) samt en i grov lin från Axlings.

En annan bra sak som jag gillar skarpt i köket är den härliga degskrapan från Iris Hantverk. Den är förutom hantverksmässigt tillverkad, också utrustad med en vass kant och en rundad kant, för att skrapa ur bunken. Fiffigt! Finns naturligtvis också att köpa i nätbutiken... - precis som den handdragna brödpenseln i trä och naturfiber och grova handduken i lin från Axlings. Unik känsla när man vet att någon gjort den med händerna.

Här är några tips till er som tycker att det är jobbigt att göra rent degbunken;

• Överflödigt mjöl skrapas ner i bunken och används som 'borttagare'. På så vis lossnar lätt allt kletig deg som sitter kvar på kanten.
• Diska därefter grovt med kallvatten och en disktvaga. Kallvattnet gör att det inte blir segt och kladdar fast utan istället klumpar sig och åker av. Disktvagan är grov och styv som hjälper till att ta bort sånt som ändå inte vill lossna.
• När det mesta är borta, diska med varmt vatten och mjukare diskborste vid behov.

Smidigt - enkelt - och rustikt!

Ovan nämnda saker finns att köpa hos Astugårds nätbutik.

Handdragen brödpensel i trä och naturfiber.
Från Iris Hantverk - finns hos Astugårds.

Fiffig degskrapa med en vass och en rundad kant för att komma åt på alla ställen:
Från Iris Hantverk - finns hos Astugårds.

Rustik disktvaga, dubbellindad av de blinda.
Finns hos Astugårds.

Härlig grov linnehandduk med en rå kant. Tillverkad i 100% lin. Riktigt bra uppsugningsförmåga om den används som torkhandduk för händerna! Från Axlings Linne - säljs av Astugårds.

Skissar till tusen...

Hur skall det egentligen vara, vad behöver man ha och vad kan man vara utan? Vad skall man hålla kvar stilen i, vad skall man bryta av med? Hur mycket får det kosta? Alla säger 'bo in dig innan du gör något'. Själv är jag uppvuxen i huset men kände det ändå svårt, men kanske mest för att jag inte hade flyttat från Solbjärge ännu i tanken. När jag väl började arbeta med detta som projekt började det lossna. Jag gjorde som jag brukar när jag planerar, börjar bakifrån och ställer mig följande frågor.

• Hur kommer flödet att se ut när allt är klart?
• Hur kommer vi att röra oss?
• Hur ser en vanlig dag ut?
• Vad kommer vi att kunna behöva till vardags?

När jag väl ställt mig dessa frågor och själv besvarat dom hade jag en bra grund till vilka krav jag hade på tillbygget. Svaren ser ut som följande:

• Till vardags vill vi gärna ha en rymlig farstu med gott om plats för ytterkläder och skor, väskor träningssaker, hundkoppel, barnvagn etc. Det behöver finnas så mycket plats att vinterkläder och skor inte behöver hitta en annan plats under sommaren utan i lugn och ro kan hänga kvar. På så vis är det alltid enkelt att hitta rätt klädesplagg för dagen. Samma sak gäller för skor, om alla får plats slipper de bli undankastade i en garderob som egentligen är för full.
• Torkskåp är bra med små barn och blöta skor och ytterkläder. Därför hamnade just torkskåpet naturligt i farstun som kanske annars hade hamnat i tvättstugan.
• Tvättstugan å andra sidan, därifrån vill man gärna kunna gå rakt ut i trädgården sommarhalvåret för att hänga tvätten ute. Till vardags när man duschar eller badar vill man förmodligen göra av smutskläder på ett enkelt sätt. Av den anledningen hamnade tvättstugan vägg i vägg med badrummet för att däremellan ha en tvättinkast. Med den lösningen slipper man ha överfull tvättkorg som tar onödigt med energi, både psykiskt och fysiskt när den skall bäras däremellan. I tvättstugan så är också tvättkorgen gömd bakom skjutdörrar för att inte heller där synas onödigt mycket.
• I en stor familj med många morgonrutiner är nästan ett krav att fler än en kan vistas i hygienutrymmen samtidigt varvid dessa har fått extra mycket plats. Dessutom är det separat bad/duschutrymme och toalett/handfatsdel för att också där kunna särskilja flödet och inte vara i vägen för varandra. Handfat har vi dessutom gjort i dubblett för att fler skall kunna borsta tänder eller sminka sig samtidigt för att spara tid.
• Gäster så, vi gillar att ha besök och vill därför också gärna skapa ett gästrum. Dock är det väl så att om man har lite halvsnålt med plats räcker ju 'tillräckligt' med plats för att gästerna skall kunna sova över bara någon gång om året. De måste inte ha ett jättestort rum, förhoppningsvis är de glada att bara ha en dörr att stänga om sig! Därför har vi faktiskt gjort gästrummet så pass litet att i princip bara en säng med sängbord får plats. Smarta hyllor och förvaring under sängen ger möjlighet att lägga ifrån sig väskan.
• Det är härligt att kunna välkomna gästerna de gånger man har finbesök via en vacker pardörr och mer mitt i huset än på ena kortsidan så som tidigare. Därför har gamla finentrén blivit utgång från tvättstuga och en ny pardörr skall sättas in i vinkeln på huset. Genom den lösningen hamnar finentrén mer som ursprunget, ger plats åt en inglasad veranda med balkong ovanför - och det bästa av allt - vi gör något fint av det som tidigare varit ett tråkigt hörn på huset! 

Hur går man då vidare?

Så här anser jag:

• Se kritiskt på ALL fakta som finns. Jag upptäckte tex att huset är långt mycket äldre än 1939 som det står i papperna. Jag uppskattar ursprungshuset (som är tillbyggt tidigare) till 1870-1920. Rätt stor skillnad om man tittar på vad som hände med
• Skaffa kunskap själv eller ta hjälp av någon som besitter den i alla skeden.
• Ifrågasätt varför du vill göra vissa inköp eller byten av något. Med mer kunskap blir du förmodligen förvånad över vilken fin kvalité mycket äldre saker har i jämförelse med nya. Våga fråga varför och inte bara välja första bästa!