Gamla dörrar är väl vackert!

När jag tittar tillbaka på vad det var som gjorde att jag föll så pladask för Solbjärge så kommer jag alltid till samma svar. Känslan i de gamla dörrarna och fönsterna. Vetskapen att över de slitna trösklarna har många fötter trampat och genom dessa vilar också en historia, alldeles olik någon annan. Det går givetvis aldrig att ersätta original, men det går att skapa ungefär samma känsla. Det finns mycket gamla dörrar och fönster som vissa människor bara anser som gammalt skräp, tungt och opraktiskt. Tänk om folk i största allmänhet kunde ifrågasätta sin egen konsumtion och fråga sig varför man skall byta ut något gammalt gediget mot något nytt och (kanske praktiskt) men ack så onödigt. Vi skulle få en mycket mindre miljöpåverkan om vi istället bara lärde oss att vårda det vi har. Jag har till bygget i Salthamn hittat ett gäng gamla dörrar. Vilken lycka! Dessa kommer att i hög grad bidraga till den genuina känslan interiört. Jag kommer att ta bort all färg och kanske låta de vara obehandlade, kanske måla med linoljefärg. Beror på hur de ser ut när jag börjar skrapa. Två dörrar är med äkta speglar och klassisk sekelskiftesstil och en dörr är nyare och omkring 30-tal som saknar äkta spegel. Dessa tre är med tjocka karmar och två har även slitna trösklar kvar. Tre stycken fick jag tag i utan karm och som är smalare. Dessa skall bli till skjutdörrar och en platsbyggd städskrubb.

Den ena dörren med äkta speglar. Här syns tydligt att man någon gång på 30-40-talet spikat på masonit när det blev modernt med släta ytor. Här står också speedheatern igång och skall underlätta arbetet.