Gamla farstun väl bevarad

Min mamma har många gånger uttryckt hur illa hon tycker om farstun. Själv utnyttjade jag den flitigt de år jag bodde hemma och alltid gick ut till stallet. För mig är det naturligt att använda den här som vidare farstu och jag gillar att den är så orörd. Dörren har nog morfar försökt att isolera för många år sedan. Mamma vill att jag skall kasta bort den och sätta in en ny dörr, själv tänker jag att jag vill behålla den men flytta ut den i nya väggen, så man kommer fortsätta att använda dörren när man skall ut på gårdsplanen. Det vilar en trygg känsla när man hör det karaktäristiska dova kläppet när dörren öppnas eller går igen. Det kommer inte en ny dörr ge. Hästarna känner också väl igen ljudet när trycket går i botten och gnäggar uppfordrande att de är hungriga. De vet nämligen att när dörren öppnas är det nämligen dags för mat för matte är på väg.....

Gamla farstun med dörr och krokar i original. Den lilla tidningshyllan har morfar gjort i slöjden och det står ANNO 1940 på. Gissa om den får vara kvar!